PÅ GÅNG   BLOGG   BILDARKIV    LEDAMÖTER    UTMÄRKELSER    PUBLIKATIONER    LÄNKAR   ARKIV   OM NOAK

En tidning ska vara ett blåsigt torg

Norrbottens 1900-tal och Norrbottens-Kuriren

Norrbottens-Kuriren (N-K) har levt och verkat i 150 år. I en lång artikelserie senhösten 2011, med avslutning 14 december, själva jubileumsdagen, har Marianne Söderberg gett oss kommenterade glimtar av hur 15 årtionden har speglats i tidningen. Förhållandena i Norrbotten har alltid stått i centrum, Luleå med omnejd har varit själva brännpunkten. Utvecklingen i Norrbotten har mestadels skildrats och förklarats i ljuset av en vidare värld, som Sverige, Europa och rent av de globala sammanhangen.

 Regional identitetsbildning

Få samhälleliga institutioner når en ålder av 150 år. N-K har uppenbarligen haft en "uppgift", i ordets djupare mening. Övergripande sett har tidningens "historiska uppdrag" varit vad som kan kallas regional identitetsbildning. Samhällsutvecklingen sedan mitten av 1800-talet har förutsatt, och krävt, att lokala, regionala och nationella intressen och aspekter samordnats. Näringsfrihetens etablering 1864, de nya kommunallagarna 1862 - i vars spår följde den regionala politiska nivån landstinget samt lokala fullmäktigeförsamlingar, och 1866, tvåkammarriksdag i stället för den riksdag som sedan århundraden hade byggt på de fyra stånden; Norrbottens-Kuriren tillkom i en dynamisk och föränderlig tid. En ny värld var på väg att ta form; feodalism, merkantilism och kungligt envälde tynade bort. Hur skulle Norrbotten ta plats i denna nya värld?

 Omöjligt utan dagspress

Regional identitetsbildning, att för individer och bygder fylla begreppet Norrbotten med ett sakligt grundat innehåll, var en process som pågick intensivt under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet. Formandet av regional identitet var både en förutsättning för och ett resultat av industrialiseringen av produktion och folkförsörjning och demokratiseringen av beslutande samhällsorgan. Den regionala nivån var länken mellan lokal nivå och nationell nivå. Så blev förändringen av Norrbottens roll i den nationella ekonomin begriplig och acceptabel för gemene man. Utan dagspress är det svårt att se hur omvandlingen skulle ha varit möjlig. Mitt i den kakofoni av intryck som utgick från samhällsförändringarna skulle tidningarna, N-K och andra, fånga upp detaljer och huvuddrag av fakta och värderingar som kunde ge läsarna vägledning att orientera sig.

 

Nyheter som skärvor

Vad är en dagstidning? Många har försökt besvara frågan i koncentrat, gärna med metaforens genomslagskraft. Medieforskaren Marshall McLuhan, han som myntade begreppen "Informationssamhället", "Den globala byn" och "Mediet är budskapet", har gett ett träffande svar. Han beskriver tidningen som "en mosaik av icke sammanhängande skärvor i ett fält som hålls ihop av tidningens datum". Nyheter och notiser är alltså "skärvor" vars enda säkra gemensamma egenskap är att de har samma publiceringsdatum.

 

Tidningen som källa ger alltså samtidighet, däremot behöver inte händelser och företeelser speglas så att orsaker bakom dem, eller samband mellan dem, framträder. De slutsatser som tidningens innehåll kan ge upphov till får läsaren i huvudsak dra själv, de kan rent av betraktas som läsarens ensak. Detta ligger nära McLuhans tes om att "Mediet är budskapet". Tidningen som produkt gav den enskilda människan möjlighet att skärskåda samhälle och omvärld på ett nytt sätt. Det ligger då också nära till hands att läsaren fick en precisare uppfattning om sin roll och position i tillvaron, i tid och rum.

 

Förändringens vind

Sätt in Norrbotten, N-K och årtiondena runt sekelskiftet 1900 i detta resonemang. Då blir det lätt att förstå att epoken gav Norrbottens-Kuriren ett "historiskt uppdrag". Efter lång, målmedveten och tidvis hård politisk kamp förstärktes i början av 1900-talet demokratin, främst genom vidgad rösträtt. I den processen, att skapa den fullt ut myndige medborgaren, spelade dagspressen stor roll. Alla tidningar förfäktade inte ståndpunkter som blev de "historiskt rätta och korrekta", sannerligen inte heller N-K. Men, som ett talesätt säger, "tidningen är som ett blåsigt torg", i tider av kraftig samhällsomvandling blåser förändringens vind extra starkt.

 

Maurits Nyström

Historiker och ledamot av Norrbottensakademien 

Publicerad i Norrbottens-Kuriren den 14 januari 2012

 

 Utskriftsvänlig version i nytt fönster »

NOAK Norrbottensakademien    e-post: sekreterare@noak.org    tel: 070-556 56 45