För att kunna karaktärisera N-K under 1900-talet måste man först fråga sig hur tidningen kan användas som historisk källa för forskning om Norrbottens utveckling. Tidningen är som källa unik. Dess faktaförmedling består ofta av en blandning av muntliga och skriftliga uppgifter. Exempelvis är som regel intervjusvar från en kommunal politiker uppstagade med fakta ur protokoll. En tidning ger historiens förlopp med ett "framlängesperspektiv", allt rapporteras i stort sett i det ögonblick det utspelas. Marianne Söderberg talade i sin artikelserie om tidningen som "historiens sekundvisare".

Historisk källa

Forskaren däremot anlägger ett "baklängesperspektiv" på historien när tidningen nyttjas som källa. Forskaren läser i efterhand, sitter alltså med facit, och kan därmed mixa de båda perspektiven. De upprörda ögonblicksbilderna ur tidningen ställs mot efterklokhetens eftertanke. Ett citat av Goethe, den kände tyske 1700-talsdiktaren, är belysande: "Har man inte läst tidningen på några månader och sedan läser dem på en gång, så märker man hur mycken tid man slösar bort på sådant papper". Det skenbara "slösandet" av tid visar ytterst att historien inte är rätlinjig, att förlopp sällan är förutsägbara. En svensk liberal publicist, grundare av tidningen Östgöta Correspondenten 1838, H. B. Palmaer, gav omdömet att en tidning är "en papperslapp uppkastad i luften, som visar dig vart vinden blåser". Både Goethes och Palmaers ståndpunkter är fortfarande sanna, var och en på sitt sätt. Tillsammans ger de djup filosofisk och kunskapsteoretisk insikt om tidningen som historisk källa.

Liberal framtoning

Fram till tidigt 1900-tal framträdde N-K oftast med en liberal framtoning. Därefter har tidningen legat under konservativt kommando. Den högerhållna ledarsidan har dock i vissa för Norrbotten angelägna industriekonomiska frågor låtit politisk pragmatism gå före ideologisk principfasthet.

Så var det i samband med statens engagemang bakom Norrbottens järnverks (NJA, numera SSAB) tillkomst i slutet av 1930-talet. Industrisysselsättningen var svag i Luleåbygden under 1920- och 1930-talen. Flera av de gamla sågverken hade upphört med driften och Karlsviks järnverk hade utplånats av de dåliga tiderna åren efter första världskriget. Staten var den enda aktör som hade kraften att bygga upp ett nytt, stort, livskraftigt företag i Luleåbygden inom den tunga industrin. NJA byggdes upp de första åren av 1940-talet och utvecklades och kompletterades under 1950-talet. Statens engagemang i NJA fick stöd av N-K.

Utvecklingen var snarlik när staten på 1940-talet investerade i skogsindustrin och utvecklade Aktiebolaget statens skogsindustrier (ASSI). Kalixtrakten hade sedan decennier varit hårt drabbad av arbetslöshet och epitetet "Kalixeländet" säger allt om situationen. Norrbottens-Kuriren såg mer till Norrbottensintresset än till den ideologiska renlärigheten. Vid första anblicken kanske paradoxalt, vid närmare eftertanke kanske självklart. Exemplen kan göras fler, som vid statens övertagande av LKAB 1957, dessförinnan hälftenägt av Grängesbergsbolaget. I vår tid har frågan gällt utförsäljning av LKAB respektive Vattenfall. Minnesgoda N-K-läsare erinrar sig Stålverk 80-problematiken under 1970-talet.

Världskrigen

De nyhetsmässigt största frågorna under 1900-talet i N-K har naturligtvis varit världskrigen, utförligt behandlade i minnesserien. På många sätt var Norrbotten, genom den långa landgränsen mot Finland, mer berört av krigen än andra delar av Sverige. Generellt i N-K:s nyhetsbevakning har utvecklingen av Norrbottens folkförsörjning och ekonomi spelat mycket stor roll. Förutom det självklara i att det är N-K:s hemlän ligger nog också en del av förklaringen i att den ekonomiska utvecklingen i Norrbotten det senaste seklet tidvis har varit mycket dramatisk.

Före 1960 karaktäriserades länet av snabb befolkningsökning, en stor andel småbönder med svag marknadsanknytning och exportinriktad, konjunkturberoende råvaruindustri som tidvis haft stora omställningsproblem. Efter 1960 har befolkningstalet stagnerat, småbruken försvunnit, glesbygden avfolkats och råvaruindustrin kraftigt storleksrationaliserats. De senaste årtiondena har fokus legat på kompetensutveckling, högskoleutbyggnad och kraftig efterfrågestegring på malm och mineraler med åtföljande stora investeringar.

Omställningsproblem

Egentligen har Norrbotten plågats av omställningsproblem hela det senaste seklet. Tidvis har problemen orsakats av negativ efterfrågeutveckling och tidvis av positiv. I nutid kan resonemanget exemplifieras med den höga arbetskraftsefterfrågan i Pajala inför malmbrytningen, enligt pressuppgifter planerar ett bemanningsföretag att etablera sig, en direkt absurd tanke för några år sedan. I Kiruna var den öppna arbetslösheten i november 2011 under tre procent. Anläggnings- och byggsektorn ropar efter arbetskraft. Inom kort väntar omflyttning av delar av staden för att malmbrytningen ska kunna fortsätta.

Stor uppgift

Belastningen på samhällsinstitutionerna är inte större nu än den var på 1890-talet, 1930-talet eller 1970-talet, den är snarare mindre, men den är annorlunda. Inför Norrbottens fortsatta ekonomiska omvandling har dagspressen stora uppgifter och förpliktelser. De folkrörelser som förr var starka och genom medlemmarnas diskussioner formade livsmål och ideal är i dag svaga. Den nödvändiga samhällsdebatten måste även fortsättningsvis stimuleras och föras och här har dagspressen sin stora uppgift. Hur detta lyckas kan vara avgörande för om Norrbottens-Kuriren ska kunna fira 200-årsjubileum 2061.

Maurits Nyström

Historiker och medlem av Norrbottensakademien

Publicerad i Norrbottens-Kuriren den 16 januari 2012

 Utskriftsvänlig version i nytt fönster »